Fjärdingen 27:1, Uppsala stad och kommun

Slottsbiografen är inrymd i en byggnad i hörnet av Drottninggatan och Nedre Slottsgatan i centrala Uppsala. Mellan åren 1913-14 lät Upsala Fabriks- och Hantverksförening uppföra den byggnad i fem våningar, som förutom bostäder och föreningslokaler kom att inrymma en stumfilmsbiograf, Slottsbiografen. Huset uppfördes i nationalromantisk stil med inslag av jugend efter ritningar av arkitekten Viktor Holmgren. På tomten hade det tidigare funnits ett hus, i vilket en biograf varit inrymd. Det huset revs för att ge plats åt Holmgrens byggnad, och den 26 oktober 1914 kunde film åter visas, nu i den nya moderna biografens lokaler. Uppsalaborna fick då se "Stormfågeln" i regi av Mauritz Stiller.

INREDNING
Biografens inredning imponerade stort på besökarna vid premiären. Väggarna i salen var försedda med en hög furupanel i en olivgrön färg och längs den ena långväggen fanns stora rundbågade fönster. I taket hängde stora lampkronor i smidesjärn och till höger om scenen stod en Malmsjöflygel, som ackompanjerade stumfilmerna.

Salen var rikligt utsmyckad med dekorativa väggmålningar, utförda av målerifirman Bröderna Lindgren från Uppsala. Temat för målningarna var den svenska vävnadskonsten. Även Uppsalakonstnären Gusten Widerbäck engagerades i utsmyckningen av salen. Han målade olika motiv, hämtade från de medeltida hantverksskråna.

Slottsbiografen kom att spela en stor roll i filmskaparen Ingmar Bergmans unga år. På Trädgårdsgatan, ett kvarter från biografen, föddes han och under sin uppväxt tillbringade han mycket tid hos sin mormor i Uppsala. Då var han en flitig gäst på Slottsbiografen, både i salongen och i maskinrummet. Dessutom är en av Sveriges internationellt mera kända skådespelerskor, Viveca Lindfors, född i samma hus som biografen. Hon bodde här med sin familj de två första åren av sitt liv.

Slottsbiografen har förändrats ett flertal gånger under åren. Redan på 1920-talet sattes de stora rundbågade fönstren igen och väggen försågs i stället med målningar och paneler, på samma sätt som salen i övrigt. När ljudfilmen hade premiär i staden år 1929, ställdes större krav på akustiken. Det ledde till en modernisering på 1930-talet, då funktionalismen var tidens stilideal. Då kläddes alla paneler över med ljus väv för ljudisoleringens skull.

NYPREMIÄR
Under första halvan av 1900-talet blomstrade Slottsbiografen, men sedan Folkets husföreningen år 1955 tagit över biografen, minskade antalet besökare. År 1991 upphörde biografverksamheten, men i den omfattande renovering som följde, återställdes lokalerna i deras ursprungsskick och utrustades med helt modern teknik. I januari 1995 kunde Slottsbiografen åter ha premiär och Uppsalaborna kan nu på nytt se ljud- och stumfilm i de anrika lokalerna. Huset ägs alltjämt av Upsala Fabriks- och Hantverksförening.
Slottsbiografen är en av landets äldsta biografer och har, inte minst tack vare den påkostade och tidstypiska inredningen, ett stort kulturhistoriskt värde. Den är också genom kopplingen till Ingmar Bergman och Viveca Lindfors av personhistoriskt intresse. Slottsbiografen förklarades som byggnadsminne den 17 juni 1994.

SKYDDSFÖRESKRIFTER

• Byggnaden får inte rivas, byggas om eller på annat sätt förändras till sitt yttre.
• Ändringar eller ingrepp i biografdelens stomme eller rumsindelning får inte göras. Ingrepp får inte heller göras i äldre fast inredning såsom golv, väggpanel, dörrar och fönster med karmar och foder, taklister, bemålade väggar och tak, glastaket i foajén, scenuppbyggnaden samt biljettluckor.
• Byggnadens yttre och biografdelens interiör skall underhållas med material och metoder som inte minskar byggnadens kulturhistoriska värde.