Österlövsta-Åkerby 10:28, Österlövsta socken, Tierps kommun

Åkerby bruk ligger i Österlövsta socken ca två mil nordost om Tierp. Klockstapeln i Åkerby byggdes år 1739 och restes på en central plats vid bruksgatan, där den markerade arbetstiderna. Den är i huvudsak klädd med rödfärgad panel. Sockeln och lanterninens huv är spåntäckta. Alla fyra sidorna är försedda med urtavla, men urverk saknas. Klockstapeln kröns av en vindflöjel, i vilken byggåret 1739 är inskrivet. Förutom klockstapeln är en stor del av brukets övriga bebyggelse bevarad.

BRUKET ANLÄGGS
Kring gruvorna i Dannemora uppstod på sin tid många välkända järnbruk som Lövsta, Österby och Söderfors, men även mindre kända bruk som exempelvis Åkerby. År 1638 anlades Åkerby bruk av handelsmannen Henrik Lemmens. Genom köp år 1699 av landshövding Charles de Geer kom Åkerby under Lövsta bruk, och ingick därmed i Lövsta fideikomiss. När de Geer tog över bruket, fanns i Åkerby både masugn och hammarsmedja och dessutom ett ganska omfattande jordbruk. Släkten de Geer kom att äga bruket ända till det att järnframställningen upphörde i Åkerby år 1883.
Under 1700-talet infördes brännstålstekniken i Sverige. Den nya tekniken hade utvecklats i England i början av 1700-talet och skulle komma att innebära ett uppsving för den svenska ståltillverkningen. Åkerby var ett av de första bruk som anlade en brännstålsugn. Totalt uppfördes tre ugnar i Åkerby och stålet var av mycket god kvalitet. Åkerbystålets marknad var huvudsakligen Uppland och det användes bland annat tillsammans med Lövstas stångjärn vid tillverkning av gevärspipor i Norrtälje faktori.

RYSSHÄRJNINGAR
Sommaren år 1719 blev ödesdiger för Åkerby och många andra bruk och byar i Uppland. I det stora nordiska krigets slutskede anföll ryssarna den svenska ostkusten, för att på tsarens order härja och bränna så mycket som möjligt. När Åkerby bruk brändes ned den 26 juli, förstördes masugn, hammarsmedja, mjöl- och sågkvarn samt nio bondgårdar.

Åren efter ryssarnas härjning återuppbyggdes Åkerby. Enligt en tradition på orten timrades husen under de oroliga tiderna ute på landsbygden, för att sedan flyttas in till bruket. Det är troligt att när klockstapeln uppfördes, var det som en symbolisk avslutning på återuppbyggnaden. Klockstapeln har sedan byggåret fått stå oförändrad och ägs idag av Österlövsta hembygdsförening. Den är med sin utformning mycket representativ för uppländska klockstaplar och förklarades som byggnadsminne den 18 mars 1983.

SKYDDSFÖRESKRIFTER

• Klockstapeln får inte utan länsstyrelsens tillstånd rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
• Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och med sådant material att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
• Den till klockstapeln hörande tomtmarken skall hållas i sådant skick att byggnadens utseende och karaktär inte förvanskas. Skyddsområdets begränsning är lika med tomtavgränsningen enligt 1940 års avstyckningskarta.